Januariflicka

Någonstans har jag börjat inse att det är såhär det känns, såhär det känns att vara lycklig. Det är så lätt att låta tiden springa förbi och de enda gångerna vi stannar upp är när vi har något att klaga eller vara ledsna över. Den tiden som vi faktiskt mår riktigt bra och känner oss nöjda tar vi inte vara på. Istället är det den tiden som beskrivs när vi säger "att den här veckan/hösten/året har gått så himla fort". Det går ju fort när man har roligt. De senaste veckorna i mitt liv har i alla fall varit en tid där jag har känt mig så extremt tillfreds med mig själv och allting runt omkring mig. Jag känner att jag gör varje stund speciell och jag har så många människor i mitt liv som får mig att må bra. Jag vill inte glömma den här känslan när det kommer svårare tider igen, för det är klart att de kommer nångång. Min nya filosofi är i alla fall att älta och hänga upp sig lika mycket på allt bra här i livet som jag gör med det dåliga. På så sätt kommer jag alltid komma ihåg alla happy moments och aldrig känna att mina jobbiga tider tar upp mer av min tid än all den tid jag spenderar med ett leende på läpparna.